De flesta av oss vet att det är halare på vissa delar av en väg än andra. Men ofta inte hur stor skillnad det är på väglaget beroende på vad som finns runt omkring. Och varför.
Till exempel är det skillnad på hur vanligt halka kan vara mellan en dal, en höjd, i en stad, på en bro eller i en skog.
Så varför är vissa delar av vägnätet halare än andra?
Det finns en rad faktorer som påverkar hur temperaturen och risken för halka varierar längs vägnätet. Här berättar vi lite om de faktorer som spelar störst roll. Vill du veta mer så kontakta oss, så delar vi gärna med oss.
Höjdskillnader och Topoklimat
Temperaturförhållandena i de marknära luftskikten påverkas ofta av höjdförhållandena runt vägen. Tydligast är denna påverkan vid klar och lugn väderlek på kvällen och natten. Temperaturen på markytan sjunker, vilket även ger en låg temperatur i luften omedelbart ovanför marken. Denna kalla luft är relativt tung och kommer därför i första hand att utfylla de lägre partierna i terrängen. Då bildas så kallade kalluftssjöar som kan ha betydande lokal påverkan på halkan. Vid motsatt väderförhållande (blåsigt och mulet) är det å andra sidan höjder som påverkas av halka i större utsträckning.
Nära vatten
När en väg går fram i närheten av sjöar, havsvikar, åar eller andra öppna vattenytor, samt i anslutning till sankmarker ökar halkriskerna under hösten, på grund av den lokalt höjda luftfuktigheten. Till följd av det stora fuktinnehållet i luften, bildas lätt kondens på vägytan som sedan kan frysa till is. Om temperaturförhållande så medger kan vattenånga i luften vid vissa situationer direkt ge upphov till is på vägen i form av rimfrost.
Lokalklimatet i skogsområden
När vägar går fram i skogsområden betyder bredden på det trädfria området mycket för lufttemperaturen över vägytan och för vägytans temperatur. När en väg går fram i ett skogsområde medför avskärmning från solstrålning att is på vägen ligger kvar längre inom skogsområdena. Uthuggningar i anslutning till vägen kan på kvällen och natten ge kalluftssamlingar, likt små kalluftssjöar.
Se figur till höger
a. När träden står tätt inpå vägen är värmestrålningen från omgivande träd så stor att lufttemperaturen hålles relativt hög.
b. En bredare glänta ger en hög halkrisk, eftersom värmestrålningen blir mindre betydelsefull, samtidigt som omrörningen av luften nära marken är förhållandevis liten.
c. I en bred glänta ökar den turbulenta omrörningen i de marknära luftskikten, eftersom vind lättare kommer åt, vilket minskar antalet tillfällen med låga temperaturer nära marken.
Stadens klimat
Staden har en påverkan på lufttemperaturen, som nästan alltid är något högre än i omgivningarna och speciellt tydliga blir differenserna under relativt lugna och klara kvällar. Temperaturdifferensen mellan stadens centrala delar och landsbygden uppstår då till flera graders skillnad och i extrema fall kan differenser på 7-10°C uppkomma. Alla hus och gator i staden lagrar värme under dagen, som sedan återstrålar på kvällen och på så vis håller upp temperaturen. På landsbygden kyls däremot markytan och de marknära luftskikten snabbt. Stadsområden påverkar halkbildningen även genom att den relativa fuktigheten ofta är lägre än i omgivningarna, vilket leder till mindre frost och att vid temperaturer kring 0°C faller nederbörden som snö på landsbygden, men som regn eller snöblandat regn nära staden.
